hiddenfeelings

... Och det är det inga tvivel om. Det håller de flesta med om skulle jag tro.
Jag kommer ihåg att jag skrev, för lite mer än ett år sedan, ett inlägg här på bloggen om hur mycket jag saknar sommaren. Det kan ni läsa om Här. Och jaa... Jag känner exakt samma just nu. Ååh va jag längtar till de kommande underbara sommarkvällarna som man verkligen vill utnyttja på bästa sätt! Ta en promenad med musik, titta på solnedgången från fina utsikter, vara med de underbara vännerna och ha det underbart! Jag saknar det så otroligt mycket...
När jag var liten kunde jag inte bestämma mig vilken årstid som var bäst, sommar eller vinter? Men nu är valet mycket enklare. Sommaren Är Bäst!
Jag har dock inte hittat stället med "Den Perfekta Solnedgången" än. Som jag har pratat om i inlägget jag länkade till ovan. Dock så har en vän till mig visat ett ställe där det är jättefint, precis vid vattnet. Vi satt där och hade det så mysigt i solnedgången, en varm sommarkväll... Det var så skönt att ha någon bredvid sin sida i ett sådant tillfälle.
Men men, den platsen är inte perfekt, då det ligger en del hus ivägen för solen när den gått ner en bit.

Jag hoppas verkligen, verkligen att detta blir en minst lika bra sommar nu iår som det var förra året! Sista veckorna av lovet mådde jag inte bra alls, det kunde verkligen ha blivit en bättre avslutning.. Men innan dess så var allt bra och jag hade det såå underbart med alla vännerna! Och förstås ibland när jag hade tid för mig själv också.
Och det som skulle ha varit det absolut bästa av allt ifall det hade hänt, är att ha en flickvän när sommaren kommer! Åh att göra allt det jag längtar efter, tillsammans med någon jag älskar. Spendera sommaren med den du älskar. Det längtar jag efter så otroligt mycket! Jag hoppas och hoppas, men det ska också kännas rätt! :)




Dela med dig av de bästa sommarminnena du haft med din partner

Kyss! <3

Jag tog ett beslut. Det beslut som var bäst för oss båda!
Om man har följt bloggen min så förstår ni nu, jag har den stora längtan att hitta Den Rätta.
Och ja, jag fick chansen nu efter jul. Jag vill inte gå in på detaljer, men det visade sig att en person, som jag började få lite känslor för förra vinter, tydligen har haft kvar en del känslor för mig ända sen dess.. Vi hade kommit överens båda 2 förra vintern att vi inte skulle börja på ett förhållande, för att det inte kändes rätt. Och jag känner detsamma för henne nu också...
Hon berättade det för mig strax efter jul, och jag bad att få träffa henne dagen efter för att reda ut det. Och det gick bra, vi pratade om det från person till person och vi kom överens.

Om jag nu så gärna vill hitta den rätta, varför ger jag det inte en chans och blir tillsammans med henne nu som hon vill?
Jo! Därför att om jag ska gå in i ett förhållande, så ska jag göra det Helhjärtat, till 100%. Inte bara köra på och hoppas på att jag börjar känna mer för henne igen. Jag vill vara säker på min sak, både för hennes och för min skull. Och jag känner själv att jag tog rätt beslut.
Livet lever vidare, och jag väntar.. fortfarande... Trotts en massa oroligheter om mig själv som person, så hoppas jag att jag hittar den som är perfekt för mig, den som accepterar mig för den jag är.

Och till er därute, om ni vill gå in i ett förhållande, gör det Helhjärtat! Det är det bästa valet för dig!

Jag fick en väldigt fin kommentar av någon vid namn "Simon" i förra inlägget, och vill tacka honom för de orden!



Kärlek!<3

‎"Don't you worry my precious, I know it's hard
Cause time was against us, right from the start
I will talk to the angels, and I will pray
That you will be here in my arms
On Christmas Day" ♥

<3

Nu har bloggen hunnit fylla 1 år och det har hunnit bli julafton!
GOD JUL! Alla underbara människor!



<3

Hallo! Bara börja med att säga att snart fyller bloggen 1 år, den 21 december är det årsdagen :)
Blev inte så som jag trodde med bloggen. Jag trodde att jag skulle skriva många mer inlägg, men så blev det inte. Men men, jag skriver när jag känner för det. Sen känner jag ingen press att skriva varenda dag, då jag inte har så många besökare. Men det är sak samma, detta är någonting jag vill kunna spara, som en dagbok.


När jag va i stan för någon vecka sen eller två, så satt jag och tänkte på hur underbart det är att sitta och ha trevligt, umgås och sjunga underbara låtar tillsammans med sina vänner.
Det är någonting jag verkligen gillar! Det händer inte så ofta, då inte många lyssnar på de artister jag gillar. Men när jag väl är med dem som gillar min musik, då kan det hända att vi sitter och lyssnar och sjunger underbara låtar <3

Då kom jag och tänka på att det finns en del internetcaféer, där folk som har intresse för dator, och för det mesta spelar datorspel, sitter och spelar med varandra. Varför kan man inte ha likadant, fast med musik? Musikcafé!
Man åker till musikcaféet och träffar en massa människor, som man kanske inte känner, men trevligt att träffa nytt folk kanske med samma intresse, sitter och sjunger med i låtar och så. Och samtidigt kan man sitta med en kopp kaffe eller annat gottgott, bara umgås, ha det mysigt och trevligt.
Man skulle kunna ha olika rum, där i vissa rum spelas/sjunger man ballader, i andra rum rock, andra pop osv osv. Och ibland kan man ha liksom artist/band-kvällar. Där man väljer endast en artist eller ett band som man spelar upp och sjunger med i. Det hade bara varit så grymt!
Kanske man ska starta ett sådant ställe, om det nu inte redan finns? Aldrig hört om det iallafall.



Gillar du att sjunga tillsammans med andra?

... Är en hemsida som tipsar om en massa olika evenemang som är gratis, väldigt bra att kunna kolla in vad som finns där, ifall man inte vill sitta hemma men inte har pengarna för att göra någonting. Väldigt smart, och de har allting uppdelat i kategorier så ifall man är sugen på att t.ex gå på nattklunn, konsert, festival mm. så är det bara att klicka in dig på den kategorin!
Så kolla in på Gratis i Stockholm nu!

Varför älskar jag att se på romantiska kärleksfilmer, när jag bara gråter av dom? Då jag får se hur underbart dom har det tillsammans, och dom älskar varandra mer än någonsin.
Men varför får jag aldrig uppleva äkta kärlek, och visa den person jag älskar... Att jag älskar henne och att jag skulle göra allt för henne.
Jag vill också ha någon att sitta bredvid vid stranden, vid solnedgången, hålla om henne och kyssa henne. Jag vill också visa för andra att jag har en flickvän jag älskar. Visa att jag bryr mig, att det bara är henne jag vill ha.
När man bara kan ligga bredvid varandra, utan att säga någonting. Känna närkontakt av den man älskar, ligga bredvid henne och känna att hon bara är min... Ingen annans, bara min.

"Du kommer att hitta någon, närsomhelst kan hon dyka upp", är väll ungefärliga ord man fått höra. Men sanningen är att... Jag är så sjuukt rädd för att jag inte ska hitta någon att älska, och någon som älskar mig. Tänk om jag aldrig får träffa mitt livs kärlek. Det kan få mig att gråta bara när jag tänker på det. Och ofta tänker jag på det när jag ser de romantiska kärleksfilmerna. Jag vill också uppleva den kärleken de får. Men tänk om aldrig jag får det...

Jag brukar också tänka på saker som man kanske tycker är saker jag inte behöver oroa mig för, men det ligger ändå på minnet. T.ex. som, att ingen vill ha mig för att jag är alldeles för känslig, och gråter relativt ofta, och tycker att jag bara är en tönt som gråter vid känslomässiga tillfällen.
Men är det verkligen så? Behöver jag oroa mig över att jag är sån? Tänk om folk gillar mig mindre för att jag gråter ofta? Men vem vet, om jag hittar någon så kanske jag inte gråter lika mycket. Då räddslan är över att jag inte kommer att hitta någon.
Jag vet inte svaret, det vet ingen... Utom framtiden, det är framtiden som får visa oss.



Love<3

Jag orkar inte mer, vill bara här ifrån... Längtan till den 12e Mars, London, The O2 Arena, mittensektionen längst fram... Ni är fan nästan det enda jag längtar till just nu. Kärlek till Westlife ♥ ♥ ♥

Hela jag går upp och ner, som tur var så har jag inte varit ända nere där jag var förut. Men nu känns det som att du inte har någon lust att skriva till mig längre.. Eller så är det jag som inbillar mig, vilket jag hoppas. Du har berättat att det inte är jag som har gjort något fel, men det känns så. Jag är helt jäkla hopplös, varför kan jag inte bara ta in mig det... :(
Jag känner bara en stor längtan inom mig nuförtiden. Dit jag vill nu, när jag får vara för mig själv, se och lyssna på världens underbaraste band. Jag vill dit nu! :'(



Love you ♥

I det här inlägget vill jag bara tacka er alla som tar er tid att besöka och kommentera min blogg!
Det är några stycken som har kommenterat och sagt att min blogg och framförallt min header är fin, och det vill jag verkligen tacka för! Det gör mig otroligt glad! :)
Det kanske inte är så många som läser varje dag, men jag är glad att det är ett par iallafall :) För lite mer än en vecka sen så kunde man inte ens se hur många besökare jag hade per dag för att jag hade för få besökare.. Men ni har fått fram den åt mig igen ;)

Fortsätt gärna att läsa och kommentera, det gör mig glad! :) Även om jag inte skriver så ofta så kan ni titta in här ibland om ni har vägarna förbi ;)
Jag svarar gärna på era kommentarer i eran blogg om ni skriver här!

Tack!





-H.F

So I say a little prayer,
And hope my dreams will take me there,
Where the skies are blue,
To see you once again, 
My love. 
Overseas from coast to coast, 
To find the place I love the most, 
Where the fields are green, 
To see you once again, 
My love

<3

-H.F

Känner en sådan otroligt stor längtan... Jag tjatar och tjatar, men jag vill verkligen dit nu.
Jag vill till London, och spendera massa tid med vännerna och ha roligt tillsammans, shoppa och bara umgås.
Det kommer att bli en resa jag aldrig glömmer... För höjdpunkten, som är och var från början den största anledningen varför jag ville åka till just London, kommer bli ett Beautiful Moment! Den 12:e Mars, i Tho O2 Arena. Den kvällen är den enda kvällen som jag får lite tid för mig själv, utan vännerna. Att åka och få tid med mig själv var ju också en anledning till att jag ville åka bort. Men nu kommer det vara så värt det, att ha med sig vänner till London! Men när jag sitter där inne i arenan, och få se Westlife sjunga, det kommer att göra hela min resa till en nästintill oslagbar resa. Att få vara så nära dom, några man verkligen har en liten plats för, inne i hjärtat.

Det kommer förmodligen att bli som när jag var i Norge. När jag såg Kurt Nilsen och Elin Gaustad bara gå in på scenen, så rann tårarna... och det kom bara mer och mer när de sjöng sina fina låtar.
När jag kommer se Shane Filan, Mark Feehily, Kian Filan och Nicky Byrne, gå in på scenen och framföra sina underbara låtar... Det kommer att vara så stort, tårarna kommer garanterat att falla ner för kinden.

En del kanske tycker att jag är konstig när jag börjar gråta innan dom ens har börjat sjunga osv. Men det är såhär, att när man har lyssnat på massa artister och band, när de verkligen har förmedlat massor med känslor till mig, när fått mig att gråta av att höra deras vackra och underbara sånger, och tagit en liten plats i mitt hjärta, så måste det bara komma ut... Det är så häftigt att några som man har lyssnat på och sett videos på, och har den känslan inom sig när man hör dom, att få se dom och vara så nära dom... Jag vill bara nå fram till dom, och röra dom.

När jag sitter och kollar på konserten, så kommer det vara det bästa tillfället på hela resan, och vem vet, kanske på hela det året! Men än är det väldigt lång tid kvar tills dess, men man får hålla ut...




Vad längtar ni väldigt mycket till?
Kommentera och berätta gärna för mig hur ni känner!

Puss <3


-H.F

Just nu är känslorna inom mig en berg-och-dalbana. Det går upp och ner, upp och ner... Har blivit berättad en sanning, med om det är sanning vet jag inte.
Det är en del som tynger ner mig, men det är en sak som håller mig uppe, som jämnar ut allting.

Jag berättade i föregående inlägg att jag ville åka till London, ha lite tid för mig själv och sedan avsluta resan med Westlife-konsert. Jag fick dock inte åka dit själv för päronen, men möjligtvis om jag hade med mig resvän(ner). Och de närmsta vännerna just nu har jag i skolan.
Jag skrev på facebook om någon ville följa med mig, och de flesta sa väll ja fast kanske på skoj, jag vet inte. Men fick ett meddelande av en god vän som jättegärna ville följa med, vilket gjorde mig otroligt glad.
Sedan, dagen efter, så pratade jag med några i klassen om detta, och då visade det sig att ännu fler folk ville följa med, vilket gör saken roligare.
Visst, jag ville åka själv från början, och ha lite tid för mig själv. Men när jag inte får åka ensam så är det såklart roligt om man har flera vänner med sig. Jag kan ha ensamtid någon annan gång.

Det är inte så många som vill med på Westlife-konserten, men några ville, men tror inte de var riktigt säkra på om de kunde följa med till London. Jag fick förslaget av en god vän att beställa en konsertbilljett till mig, då jag var rädd att biljetterna rullar iväg. Jag hade kollat några dagar innan, och då fick jag bara fram biljetter långt bak.
Men sedan när jag verkligen skulle beställa biljetten, vad händer då? Jo det är förmodligen någon som har lämnat återbud på sin biljett, så jag fick tag på den. Och det var inte vilken biljett som helst, det är en plats i mitten-sektionen längst fram, otroligt!

Och nu måste jag vänta i ett halvår på detta, men när det väl händer kommer det bli så underbart!
Det är denna resa som väger upp det för mig, som håller mig uppe ändå, jag blir så glad när jag tänker på det!
Jag ska verkligen tacka mina vänner som ska följa med, det kommer bli jätteroligt!



Har du varit på Westlife-konsert förut?

-H.F

Jag känner verkligen att det hade varit så otroligt skönt att få åka iväg lite, vara för sig själv ett tag och hitta på saker ute helt själv. Lägga undan alla känslor som virrar runtomkring en hela tiden. Men jag har ju dock inte så mycket pengar så att jag kan åka iväg för långt bort. Men asså varför inte bara ta och åka iväg någonstans här i Sverige? Kanske ta en buss eller tåg till Göteborg eller någon annan Svensk stad, och ha det trevligt för sig själv, och komma ifrån stockholm och allt. Hade kanske tänkt att göra det på det kommande Höstlovet som inträffar vecka 44. Hade varit väldigt skönt!

Det var en tanke på vart jag skulle åka någonstans, men problemet är bara vad man ska hitta på där om man är där ett par dagar? Så då fick jag ännu en idé idag.

Jag har sedan tidigare vetat om att bandet Westlife, (som jag gillar otroligt mycket för övrigt), ska ha en turné i Mars 2011... i Storbritanien. Dom kommer alltså inte till Sverige.
Men ja, om jag nu ska åka iväg någonstans, och ha någonting att göra... Vore det inte underbart att åka till London och kolla på Westlife i "The O2 Arena", där för övrigt Michael Jackson skulle ha sina sista konserter. För utöver Westlife-konserten så har man ju en helt ny stad att uppleva, och spendera tid på det som finns där, t.ex. Shopping.

Jag har idag kollat på vad konsertbiljetterna kostar och på lite flygbiljetter samt flygbussar. Och ifall jag skulle välja väldigt billiga alternativ vad gäller flyg och boende osv, så kanske jag skulle kunna spara in pengar till den resan.
Jag berättade för moren min om mina planer, men hon sa dock att jag inte fick åka iväg dit själv... Men jag vill verkligen på något sätt kunna övertala henne. Att få vara i ett annat land helt själv skulle nog vara ganska svårt, men ändå roligt att få göra det själv. Att få börja ta lite ansvar själv. Och jag skulle verkligen så himla gärna vilja se Westlife live, det hade varit en otrolig upplevelse.

Så lyckas jag övertala päronen, så ska jag göra en stor planering för de dagarna jag skall vara borta. Jag hoppas, hoppas, hoppas!



Kärlek till er!

-H.F

Berätta hur du känner, det skulle bli så mycket lättare då... Det är jobbigt att gå runt och undra så mycket, och inte veta vad man ska göra. Men förmodligen tänker jag inte så som du tror.. Det är som att vi inte har ett "vanligt" samtal längre. När du tror att jag vill mer, så behöver jag inte göra det. Vi har pratat om detta, och jag vet. Och jag vill ditt bästa! Jag är mycket hellre din vän, än att inte vara någonting för dig. Och när du säger att vi bara ska vara vänner, då är vi det.

Snälla, du får inte tro att jag vill förstöra för dig, och vilja mer. Jag vill bara hjälpa dig, du har varit så underbar mot mig, och jag vill ge gott tillbaka, vara någon...
Saknar de dagarna när vi först pratade med varandra, och jag var verkligen så himla glad. Du gjorde mig så glad, och trygg, så trygg! Men nu är det helt anorlunda, och jag saknar det som var förr...

Är det jag som har gjort någonting dumt? Är det jag som har gjort att det har blivit som det har blivit? Att inte veta svaret på någonting man verkligen vill veta, gör ont.
Att få tillbaka som det var förut, vet jag inte om det går, men jag hoppas. Och jag hoppas att du kommer förstå att jag vill vara till din hjälp, och göra dig glad.
Att vara din vän betyder väldigt mycket, efter hur otroligt snäll du har varit mot mig, och jag vill att våran vänskap ska fortsätta, och att den blir så bra som den var förr. För jag saknar den... Och jag saknar Dig.

:'( De tårarna som är på min kind, är värda att komma fram för att få tillbaka den vänskap som vi hade :'(



-H.F

Torbjörn Daun är en person jag gillar. Han ställde upp i Idol förra säsongen, men blev utslagen av vinnaren Erik Grönwall i sista chansen uttagningen. Jag har dock tittat till hans blogg lite då och då, och även kollat hans videos på Youtube.
När jag gick in på Torbjörns blogg nyss hittade jag ett inlägg, som är någonting jag verkligen behöver ta in, för att "övervinna mig själv"
Här är det han skrev:

---

" SÅ sjukligt trött på egna tankar (och jag är förmodligen inte ensam) att man känner sig dålig, inte värd, och någon annan kan göra de som är bättre, så jag struntar i det......... Det är en stor lögn, alla människor är unika och bra på ALLA SÄTT OCH VIS!
Om man som musiker/sångare kommer till ett ställe där man ska spela, och det visar sig att det finns en annan person där som man själv tycker är duktigare, så vad spelar det för roll?

Hur bra man än är på att härma så kan ingen sjunga och spela precis som jag gör, man är unik! Det är bara jag som kan röra mina händer precis som jag brukar, och vi har egna stämband m.m.

Vi bestämmer oss idag för att slänga bort dessa tankar när de dyker upp. Eller hur =)
Strunta i vad andra tycker när man gör det som man själv tycker är kul...

Det finns ingen som du, man ska inte skämmas för sig!
Sätt igång att skapa saker med dina händer och med ditt sinne.
Och låt ingen/inget hindra dig från att göra det du tycker om eller vill bli bra på.

Även fast det är svårt så TRO PÅ DIG SJÄLV, är jag övertygad om att Gud har skapat dig precis så som du ska vara och som han vill. Det är inget att skämmas för!
Och om man fortfarande tycker det är jobbigt att visa vad man kan och vill, så vill jag säga att: